Så gör du en krislåda – Checklista & innehåll

Vad gör du om krisen kommer? Med en krislåda hemma klarar du minst 72 timmar utan el, vatten, värme eller tillgång till fungerande matbutiker.

Enligt MSB bör alla svenska hushåll se till att klara sig i minst tre dygn på egen hand. Med en sådan grundläggande krisberedskap i hemmet är du och din familj tryggare. Dessutom belastar ni inte samhället i onödan i händelse av en omfattande katastrof, kris eller i värsta fall krig.

Men hur bygger man en beredskapslåda och vad ska ett nödkit innehålla för att vara funktionellt? Det berättar vi om i denna artikel.

Krislåda – vad ska man ha hemma vid en kris?

Tänk dig att strömmen går. Det är ett troligt scenario i många krissituationer. Eller att du blir isolerad och inte kan lämna bostaden. Möjligt annat scenario: Det finns ingen mat i butikerna eller det kommunala dricksvattnet är smittat.

Oavsett vad som händer – om du förberett en nödlåda för att klara dig i minst 72 timmar utan el, vatten, värme och hjälp från samhället kommer du att klara många krislägen.

Så vad behöver du? Vi har tittat på förslagen på krislåda från MSB, skrivit våra kommentarer, lagt till ytterligare ett par saker som vi tycker man bör ha och gjort en checklista.

Fyra viktiga delar av en krislåda

Vi kan sammanfatta behoven i händelse av kris med fyra saker som är extra viktiga:

• Vatten
• Värme
• Mat
• Kommunikation

Dessutom är det bra att ha lite annat smått och gott, bland annat hygienartiklar, bränsle till bilen och viktiga dokument.

Låt oss nu titta på innehållet i en krislåda!

1. Vatten & hygien

Tillgång till rent vatten är bland det absolut viktigaste för din beredskapslåda. Du klarar dig maximalt i 2–3 dygn utan vatten och innan dess blir du kraftigt uttorkad.

Därför måste du se till att vatten är del av din krislåda.

Räkna med att det behövs åtminstone 3 liter vatten per vuxen och dygn för dryck och mat. En del kan du bunkra upp. Du kan även förbereda dig på att kunna hämta färskvatten och rena smutsigt vatten så att det blir tjänligt.

• Om vattnet tar slut: Då är det bra att ha förberett med vattendunkar med vatten, alternativt kan du förvara vatten i PET-flaskor. Dunkar är bra för att hämta vatten i, exempelvis från en bäck, å eller tankbil.
• Om det finns vatten men det är förorenat: Har du el är det smidigast att koka vattnet. Är det elavbrott och om du har begränsat med bränsle till ditt stormkök kan du i stället använda vattenreningstabletter för att ta bort bakterier, virus och parasiter.

Kan man använda vattenfilter? I de flesta fall ja, men det beror på. Alla vattenfilter tar bort bakterier och parasiter och det är oftast sådana som orsakar problem i dricksvattnet. Vill du även kunna filtrera virus och kemikalier får du satsa på ett lite dyrare vattenfilter som klarar av det.

Vatten är också viktigt för hygienen. Utan vatten fungerar inte toaletten. I ett sådant läge kan du placera rejäla plastpåsar eller plastsäckar i toalettstolen. Sedan är det bara att slänga avfallet i soporna. Se till att hålla handhygienen med handsprit om det finns otillräckligt med vatten att tvätta dem med.

Att köpa

• Vattenreningstabletter
• Vattenfilter
• Vattendunkar (av hårdplast) och / eller PET-flaskor
• Dunk med tappkran – gärna hopfällbar för att hämta vatten i
• Hink med lock – ett alternativ till dunk för att hämta vatten i
• Handsprit
• Rejäla soppåsar
• Våtservetter
• Mensskydd, blöjor och rejält med toapapper

Tips – Har du plats över i frysen? Fyll PET-flaskor med tre fjärdedelar kranvatten och frys in. Vattnet håller då i många år utan att du behöver använda några vattenreningstabletter. Dessutom spar det energi och dina matvaror hålls kalla längre ifall det blir strömavbrott. Det kallar vi bra hemberedskap!

2. Värme

Blir det strömavbrott och det är kallt ute står det inte på förrän bostaden kyls ner. Har du vedeldad brasa klarar du dig nog bra, men har du inte det behöver du tänka på hur du kan klara dig i flera dagar, kanske en vecka eller mer utan värme.

Satsa på att hålla värmen i ett rum. Täck fönstren med filtar och lägg ut mattor på golvet. Tänk på brandfaran om du använder, värmeljus, fotogenkamin eller gasolkamin. Det finns även risk för kolmonoxidförgiftning om ni tätar rummet alltför bra.

Varma kläder har du säkert hemma men de måste ändå nämnas som del av viktig del av din krislåda. Med en rejäl sovsäck kan du klara dig länge även om det skulle bli riktigt kallt i bostaden.

Att ha hemma

• Varma kläder och ytterkläder – Gärna av ull. Mössa, vantar, sockor, tröjor, halsduk, jacka, underställ, vinterskor – ja sådant som du skulle vilja bära för att hålla värmen.
• Filtar –För att täcka för fönster, täta till dörrar och som extra täcke.
• Sovsäck – Hjälper dig att hålla dig varm ner till många minusgrader. Vårt tips är Carinthia Defence 4 eller 6.
• Liggunderlag – För att sitta på dagtid och som extra isolering i sängen om det behövs.
• Tändstickor, tändare och eventuellt även tändstål (för brasa och stormkök)
• Värmeljus
• Extra värmekälla – Öppen spis, vedeldad spis, gasolkamin, fotogenelement eller liknande.

3. Kommunikation, information & el

I ett nödläge är det viktigt att få tillgång till korrekt information. Dels behöver du det för din säkerhet, dels för att undvika ryktesspridning. Speciellt Sveriges Radio P4 skickar ut viktig information från myndigheterna. Det är inte utan anledning som vevradio är en central del av varje hushålls krisberedskap och den bör definitivt finnas i din krislåda.

Det är även viktigt att kunna hålla kontakt med familj, släkt, vänner och grannar. Ni kan vara till hjälp för varandra. Du bör även se till att ha ett sätt att nå polis, sjukvård och räddningstjänst i den mån telefonnätet fungerar.

Saker att skaffa till din krislåda

• Vevradio – gör att du alltid kan lyssna på viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och nyheter. Kan även fungera som ljuskälla och för att ladda mobilen. Ett absolut måste i en beredskapslåda.
• Pannlampa eller ficklampa – vi föredrar pannlampa eftersom den gör att du kan hålla händerna fria. Gärna uppladdningsbar så att du kan ladda upp den med din powerbank.
• Batterier – till pannlampa, ficklampa och eventuellt till vevradion om du vill slippa veva.
• Anteckningsblock – med viktiga telefonnummer och annan viktig information.
• Powerbank – så att du kan ladda mobilen, ficklampa eller pannlampa, gärna med stor kapacitet på 20 000 mAh.
• USB-laddare till bilen – kan användas för att ladda mobil eller powerbank vid mycket långt strömavbrott eller vid transport.

Tips – Post- och Telestyrelsens krav på mobiloperatörerna är att deras nät ska fungera i minst 1 timme i tätort och i minst 4 timmar i glesbygd om det blir strömavbrott. Många gånger räcker det men vid långvariga strömavbrott kan du inte räkna med att mobilen fungerar.

4. Mat

Ingen krislåda utan ett rejält förråd med mat, eller?

Blir det strömavbrott eller någon allvarligare kris kan det hända att det inte går att handla mat i butiken. Dessutom blir färskvaror i kylen snabbt dåliga och frysen börjar tina. Därför bör du som del av din krisberedskap ha ett förråd med reservproviant hemma.

Egentligen klarar man sig länge utan mat. De flesta överlever i upp till en månad eller rent av ännu längre. Men är du mätt och belåten håller du humöret på topp trots ett jobbigt läge. Du tänker klarare och kan hålla värmen bättre.

Du ska inte bara överleva utan gärna leva också.

Tipset är att köpa på sig av sådant som du ändå använder till vardags men som har lång hållbarhet. Se till att ”rotera förrådet” så att du använder mat som närmar sig bäst före datum och samtidigt fylla på med ny mat.

Välj matvaror till din krislåda som:

• Går snabbt att tillaga eller kan ätas utan tillagning / uppvärmning
• Inte behöver så mycket vatten
• Går att förvara i rumstemperatur

Här är några exempel på mat som är bra att ha lite extra av hemma:

• Potatis, morötter och andra rotfrukter
• Kål
• Ägg
• Knäckebröd, skorpor
• Matolja
• Ris, pasta, nudlar, potatismospulver
• Konserver med basvaror – exempelvis bönor, linser, hummus, krossade tomater (kan med fördel användas för att koka pasta i)
• Konserver med färdiglagad mat – exempelvis soppa, köttfärssås, makrill, tonfisk, ravioli, fiskbullar
• Sylt, marmelad
• Nyponsoppa, blåbärssoppa och annan fruktsoppa i pulverform eller färdigblandad om den klarar förvaring i rumstemperatur
• Nötter och snacks
• Honung, jordnötssmör
• Kaffe och te

Tips – Med frystorkad mat i din beredskapslåda får du färdiga måltider som har lång hållbarhet, är lätta att tillaga och tar lite plats. Förvisso dyrare än konserver men ack så bekvämt!

Stormkök & matlagning till din krislåda

• Stormkök – Spritkök är billigast men gaskök har högre effekt (snabbare). Är det mycket kallt fungerar dock gasköket sämre eller inte alls. Multifuelkök som drivs på fotogen eller bensin fungerar bäst i alla temperaturer men är dyrare att köpa.
• Kokkärl – Det kan vara bra att köpa till speciella kokkärl för stormkök som hjälper dig att spara bränsle vid tillagning.

Tips – Läs även vår artikel om hur man väljer stormkök.

5. Övrigt att ha i en krislåda

Krisberedskap och att skaffa en krislåda handlar om att förbereda sig på det mesta. Egentligen kan listan göras oändligt lång men någonstans får man ändå dra gränsen. Utöver ovanstående saker finns det ändå några bereskapssaker som är bra att ha hemma vid en kris.

Övrigt att införskaffa till nödlådan

• Första hjälpen – bör man alltid ha. Men i ett krisläge kanske inte ambulansen kommer så då är det extra viktigt.
• Medicin – har du någon form av medicinering bör du se till att alltid ha lite extra av varje hemma.
• Kniv – har du säkert hemma ändå, men det är alltid bra att ha en rejäl kniv eller multiverktyg för att fixa saker, skära av rep med mera.
• Rep – bra att ha, exempelvis för att hänga upp skynken för fönstren.
• Silvertejp – en räddare i nöden. Kan nästan laga det mesta som kan gå sönder.
• Kontanter i små valörer – så att du kan betala även om betalsystemen inte fungerar.
• Utskrifter av viktiga dokument – försäkringsbrev, registreringsbevis, bankuppgifter med mera – sådant som du kan behöva men som du inte kommer åt ifall det är strömavbrott och / eller det inte går att komma åt internet.

Tips – Utöver att ha en krislåda hemma bör du ta för vana att alltid ha fulltankad / fulladdad bil. Blir det kris går det troligtvis inte att tanka / ladda. Du kan också behöva lämna din bostad i all hast och tvingas köra långt utan möjlighet att tanka.

Några avslutande ord om krislådan

Är du väl förberedd med en rejäl krislåda kommer du att klara inte bara 72 timmar utan även en längre tid utan el, värme, vatten eller hjälp från samhället. Den är viktig för din och din familjs säkerhet, men även för att inte belasta samhället i onödan i ett skört läge.

Vi har nu gått igenom vad vi tycker är lämpligt innehåll i en beredskapslåda, baserat på de råd som MSB gett.

Vatten och värme är det absolut viktigaste i en krislåda. Där handlar det om ren överlevnad. Det går snabbt utför om du inte har vätska och värme. Men tillgång till ljus, kommunikation, mat och diverse andra saker är också viktigt för att kunna leva så ”normalt” som möjligt i ett nödläge.

Tänk gärna igenom själv också vilka saker du kan komma att behöva i en krissituation eller katastrofscenario.

Tips på mer läsning

• Vad är krisberedskap och varför är det viktigt? Läs mer.
• Preppa för en snöstorm? Vi berättar hur du gör.
• Vilken är den bästa varma sovsäcken? Läs vårt test.

Vanliga frågor och svar om din beredskapslåda

Varför ska jag ha en krislåda?

Alla hushåll bör ha en krislåda för att klara sig i minst 72 timmar i händelse av kris eller nödsituation. Dels kommer du och din familj att klara er bättre, dels belastar du inte samhällets resurser i onödan i ett redan kritiskt läge. De som verkligen behöver hjälp kan få den i stället.

Vad ska finnas i en krislåda?

I en krislåda ska du ha sådant du kan behöva ha hemma för att klara dig själv i några dygn ifall det blir kris eller krig. Den bör bland annat innehålla basvaror och annan mat med lång hållbarhet, vatten, varma kläder, sovsäck och annat som hjälper dig att hålla värmen, hygienartiklar, stormkök med bränsle, batterier och vevradio.

Varför ska man ha en beredskapslåda?

Du bör ha en beredskapslåda för att kunna klara dig själv ett tag utan hjälp från stat och myndigheter ifall det blir någon form av kris. Genom att ha en välplanerad krislåda hemma kan du säkra din tillgång till vatten, mat, värme och kommunikation.

Hur länge klarar man sig utan mat?

De flesta människor överlever helt utan mat i runt 1 månad upp till 2 maximalt månader. Hur lång tid du klarar dig beror bland annat på din ämnesomsättning, fettreserver och hur mycket du rör på dig. Att en matreserv bör vara del av din krisberedskap och ditt nödkit råder inga tvivel om men det är långt ifrån lika viktigt som vatten.

Hur länge håller vatten i dunk?

Vatten i dunk håller till dess att det börjar lukta eller smaka illa. Hur länge det är beror på vattnets ursprungliga kvalitet, hur ren dunken var och hur svalt och mörkt den förvaras. Under optimala förhållanden brukar vatten klara sig i upp till 6 månader. Byt gärna ut vattnet innan.

Vilken typ av mat ska jag ha i min krislåda?

Det är bra att ha mat med lång hållbarhet men som du ändå använder till vardags. På så sätt kan du ”rotera” skafferiet så att du aldrig når bäst före datum utan alltid har lång hållbarhet i matförrådet i din katastroflåda.

Källor

https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/forbered-dig-for-kris/

https://rib.msb.se/filer/pdf/28494.pdf

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-timma-utan-el-da-kan-mobilen-sluta-funka

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/livsmedel-vid-kris

https://www.civil.se/tips-rad/vatten/